Naturparken Alto Garda

Leder

Naturparken Alto Garda Bresciano, med dess klipputsprång i sjön, stora terrassodlingar, leder och panoramiska vägar som slingrar sig genom dalar, berg, skogar och Valtenesi. Från inlandet till stranden och genom de mest förtrollande miljöer som naturen kan skänka oss.

Det är en gåva som man ska vara medveten om, värna och vårda, men även värdera på ett bättre sätt genom att upptäcka naturens oändliga resurser som den erbjuder oss.


Naturleder

Ett stort antal möjligheter för utflykter ges vars mål kan vara bergstoppar (Pizzocolo, Spino, Comer - Denervo, Tombea, Caplone, Vesta, Mughera, Carone) eller leder - till fots, på cykel men även till häst. Vi kan nämna två större leder i riktning syd-nord Bassa Via del Garda ("Montagnolileden") och Alta Via del Garda.
  • "Montagnolileden" (cirka 50 kilometer) börjar i Salò och fortsätter på en låg medelhöjd på 400/600 meter över havet, med undantag för en stark stigning i slutet nära Limone.
  • Alta Via del Garda följer i stället de gamla militärvägarna från första världskriget och ligger på en högre medelhöjd: Mellan 1 500 och 1 900 meter via Tombea, Caplone, Lorina och Passo Nota.
Mellan dessa två huvudriktningar korsar hundratals kilometer leder som i huvudsak följer handelslederna från de förra seklen. Dessa vägar användes av kolare, "calcheroc" (kalktillverkare) och skogsarbetare.

Leder

Att närma sig naturen i Parken innebär att vissa val måste göras beroende på vilken flora eller fauna som önskas besöka samt val av fortskaffningsmedel: Mountainbike, häst eller traditionell trekking Vi lämnar klassiska olivlundar längs sjön och kullarna och närmar oss vinodlingar, kastanjeskogar, småskogar (avverkade för vedbehov) och timmerskogar.

Vi tränger in i inlandsområdet där askskogar alterneras med bokskogar, tills vi kommer fram till barrskogarna i norra Valvestino. Här, i synnerhet i Tombea finns en ett rikt antal endemiska blomarter såsom Daphne petraea och Saxifraga tombeanensis.

Även faunan är anmärkningsvärd, från vanliga insjö- och flodfiskar till vilda djur från bergsområdena. Nyligen har örnen och lynxen återkommit, djur i toppen av en näringskedja som verkar ha stabiliserats och funnit en naturlig balans.