Puegnago lever i huvudsak på inkomster från industri inom många olika
sektorer såsom kemisk, textil, livsmedel, bygg, trämöbler och mineralutvinning.
Puegnago sträcker sig ut på moränryggen på Gardasjöns sydvästra strand. Puegnago består av
sex fraktioner: Castello, Monteacuto, Mura, Palude, S.Quirico och Raffa, som utgör egen kommun sedan 1928
och fortfaranden har egen församling.
HISTORIA
Detta område var redan bebott under förhistorisk tid, som vissa lämningar av pålverkssamhällen vittnar som har hittats vid Sovenigo-sjöarna.
De historiska händelserna som rör Puegnago, från dess osäkra keltiska ursprung som bevisas av ändelsen "ago" eller dessa romanska ursprung som bevisas av namnet "Truvinianum", är direkt förknippade med samhället Salò, där Puegnago utgjorde fraktion fram till 1427 när den Venetianska republiken påtvingade sitt herravälde för alla centrum i Valtenesi. Även i Puegnago skördade pesten många offer under dessa år.
Puegnago är teater för Napoleons kampanjer och blir sedan en del av den cisalpina republiken. Efter Wienkongressen överlåts Puegnago till det Lombardisk-venetianska riket.
Den stora solidaritetshandlingen gentemot de närmsta byarna i slutet av striden vid San Martino då många skadade räddades var anledning till stolthet för Puegnagos invånare.
I och med vapenstilleståndet i Villafranca började Puegnago tillhöra Torino vad gäller administrativt hänseende och Verona vad gäller religiöst. Fortfarande idag tillhör det lombardiska Valtenesi Veronas biskopsstift.
Från 1818 till 1825 var Puegnago, Soiano och San Felice anslutna till varandra och Raffa förenades inte med Puegnago förrän år 1928. Byn är känd för dess viner och bland dessa utmärks "Groppello", ett behagligt rött vin.
Inom de initiativ som togs för att återuppskatta lokala produkter, kan den valtenesiska jord- och hantverksmässan "Fiera dell'Agricoltura e dell'Artigianato della Valtenesi", nämnas. Denna mässa startade år 1977 och hålls årligen i början av september.
HISTORIA
Detta område var redan bebott under förhistorisk tid, som vissa lämningar av pålverkssamhällen vittnar som har hittats vid Sovenigo-sjöarna.
De historiska händelserna som rör Puegnago, från dess osäkra keltiska ursprung som bevisas av ändelsen "ago" eller dessa romanska ursprung som bevisas av namnet "Truvinianum", är direkt förknippade med samhället Salò, där Puegnago utgjorde fraktion fram till 1427 när den Venetianska republiken påtvingade sitt herravälde för alla centrum i Valtenesi. Även i Puegnago skördade pesten många offer under dessa år.
Puegnago är teater för Napoleons kampanjer och blir sedan en del av den cisalpina republiken. Efter Wienkongressen överlåts Puegnago till det Lombardisk-venetianska riket.
Den stora solidaritetshandlingen gentemot de närmsta byarna i slutet av striden vid San Martino då många skadade räddades var anledning till stolthet för Puegnagos invånare.
I och med vapenstilleståndet i Villafranca började Puegnago tillhöra Torino vad gäller administrativt hänseende och Verona vad gäller religiöst. Fortfarande idag tillhör det lombardiska Valtenesi Veronas biskopsstift.
Från 1818 till 1825 var Puegnago, Soiano och San Felice anslutna till varandra och Raffa förenades inte med Puegnago förrän år 1928. Byn är känd för dess viner och bland dessa utmärks "Groppello", ett behagligt rött vin.
Inom de initiativ som togs för att återuppskatta lokala produkter, kan den valtenesiska jord- och hantverksmässan "Fiera dell'Agricoltura e dell'Artigianato della Valtenesi", nämnas. Denna mässa startade år 1977 och hålls årligen i början av september.
